begravningen

Imorgon är det begravning, och jag har ännu inte fattat det.
Jag fasar in för den studen då jag förstår att du är död, borta, begraven. Jag är så rädd att all smärta och saknad ska springa ifatt mig imorgon bland alla människor.

Jag ska sjunga imorgon, egentligen är jag inte så förtjust i att sjunga.. Men när någon har önskat i sitt testamente att man ska sjunga så gör man det. Man säger inte att man är förkyld och att man egentligen inte vågar sjunga inför så mycket människor, utan man bara sjunger för att det är det enda rätta att göra.
Man sjunger och tränger tillbaka tårarna!Man sjunger med darrig röst för att det var så du ville ha det.