jag var lite kär!

Jag var kär i honom.
Ni vet sådär kär så man blir alldeles nervös och osäker för att man så gärna vill att han ska tycka om än. Sådär kär att man skäms lite för det, sådär kär så man ljuger och säger att man inte alls vet om man är kär bara för att han sa att han inte visste och man vill inte vara den där jobbiga, sårbara tjejen som bara är kär i hela tiden.

Sådär kär så att man tio minuter efter att man träffade honom, och han berättade att han inte var kär i än, ligger på vardagsrumsgolvet med grumliga ögon och inte ens orkar resa sig. Man bara ligger där och gråter tills kroppen inte orkar gråta längre.
Man bara ligger där tills en fin syster tar ens hand, leder än in till sovrummet, stoppar om än, fixar te och torkar ens tårar.